Men jag känner att Gud är med mig ida! De är på tiden, vet inte vart de vart, men de kanske har burit mig...Jag kallar Gud för DE..DE är inte Han, eller Hon eller ett Ting..Gud finns inom mig. De är min inre röst, min intution och min godhet som för mig fram i livet. Som finns inom mig och som gör att jag känner mig hel. Jag har haft lite funderingar kring vad Gud är och haft svårt att sätta ord på och förklara de jag känner. En kväll när jag och min kloka bror satt och pratade om just precis Gud och jag försökte förklara hur de va för mig och att jag kände mig förvirrad i de (eftersom jag tillhör den kategorin att jag måste få svar på saker och ting! Jag måste förstå!!)och jag frågade honom VAD är Gud? Varför kallar människor Gud för Han? Jag vet ju bara hur de känns i mig!!!!??? OCH DE ÄR INTE EN HAN! Vad är de?
Han svarade mig då,
-Men spelar de någon roll, de viktiga är att du har en relation med Gud.Just där föll de på plats för mig. För de är precis så de är. Gud ger mig trygghet, kärlek och tillit i mitt liv och de är just precis så,
Jag har en RELATION med Gud!!!Så är de!Förövigt är jag ruggigt ofokuserad, har såååå ont i skuldran, jag har ju vart flyttkarl i helgen och de va mer än va min kropp klarade av just nu! Men än är de inte klart så de är bara att bita ihop. Jag måste plugga nu och till skolan, helst skulle jag vilja sjukskriva mig eller som Peter säger, (när jag är uppe i varv och näst intill hysterisk) -
SKRIV UT NÅTT TILL NA!!! HAVE a GOOOD DAY MY DEAR!!!